Less.
Igår kväll satt jag framför datorn och knåpade ihop en annan design till bloggen.
Jag gjorde till och med en header. Som var riktigt fin.
Jag bara undrar. Var är den nu?
Sommarlycka
Glada färger, glada dagar
Bjärta färger är säkert inte helt moderiktigt denna sommar.
Fuchsia, gult, ärtgrönt och turkost gör mig glad i vilket fall.
Klänningen är från Indiska (underbar varma dagar!) och brukas helst till indisk litterartur.
Och mina allra käraste sötskor är från danska Hvadever, köpta för flera år sedan.
Internationellt va?
Chef?
Jag läser i DN idag att antalet kvinnliga chefer minskar.
Det tros kanske ha att göra med att nu fokuseras det på andra PK:heter, annat som känns mer rätt i tiden (alltså klimatet).
Jag tycker att det är förjävligt. Men det jag tycker är ännu mer förjävligt är att jag själv är rädd för att bli chef. Och då menar jag inte någon koncernpamp (sånt ger mardrömmar!) utan kanske bara chef över en liten grupp.
Vare sig skräcken har med mig själv att göra eller min omgivning, eller båda, så ska det inte vara så.
Alla är förvisso inte ledartyper. (Men chef=ledare stämmer inte alltid heller.)
Men har jag valt fel då? Under en föreläsning om ledarskap (hölls av något konsultföretag?) så sade föreläsaren att "alla i det här rummet kommer någon gång under sin kariär att vara chef".
Ve och fasa, tänkte jag. Lilla jag? Jag hoppas verkligen att jag hinner töffa på mig, innan jag ska ut och ingenjöra.
Men hur ska man göra det? Detta tål att tänkas på och jag lovar mig själv här och nu. Jag ska försöka bli lite mindre mesig. Bland folk jag inte känner så bra. Japp.
Någon som har tips på hur?
Kornknarr
Jag gillar att bo på landet. Verkligen. Att bo hos föräldrarna under sommaren är underbart. Naturen. Vattnet, skogen, djuren. Men ibland kan jag bli lite trött på vissa djur.
Kornknarren är en jävel på att låta när man ska sova.
"Lätet är karaktäristiskt och består av ett hest, mekaniskt ährrp, ährrp. Detta hörs ungefär en gång per sekund med korta vilopauser", skriver Wikipedia.
Som en knarrande dörr. Precis det man gillar att höra när man ska sova. Var och varannan sekund.
Man lär sig något nytt varje dag.
Idag har jag lärt mig att man bara kan ha 56 skrivare i "Skrivare och fax" i Windows XP.
Se där.
Fred & kärlek i Dalarna
Vilken kväll!
Vid halv fyra-tiden igår börnade vi iväg mot Borlänge. Hämtade campingarmbanden (f.ö. Sveriges minst service-minded person någonsin, men gratis är väl gott). Tog oss så småningom in på festivalområdet.
Just som vi diskuterade hur festivalen började sist för vår del (2006?) kom vi fram till att den började med Backyard Babies på skithög volym följt av sötaste Cardigans.
Favorit i repris: Vi passerade Backyard Babies på vägen in. Och sedan A Camp. Åh min gud, vad Nina Persson är underbart vacker och begåvad. Lika trollsk som en sommarnatt i Dalarna, ungefär.
Sedan blev det Lars Winnerbäck. Min kära syster i extas. Visst var det fint. Jag tippar på att det var den bästa spelningen av de tre han gör på P&L. Akustiskt. Och avslutade med Timglas. Mycket fint.
Näste artist blev John Ossi. Jag har just inte lyssnat på dem. Men jag kan då erkänna att jag föll för dem. Mycket tack vare deras charmiga sångare, men också för musiken. Såklart.
Nu inleddes väntan. En cirkus två timmar lång väntan. Trötthet. Titta på folk (och om det fanns folk att titta på!).
Men sedan. Åh. Säga vad man vill om denna karl. Något händer iaf när han är på scen. Och sjunger. Joakim Thåström.
(För fantastigalaktiska bilder: http://www.rockfoto.nu/artists/Thåström/gig/20090625/10962/photos)
Tyvärr hade vi s.k. tidskris (så heter det speciellt när man är med SysterYster - NES ftw!). Jag skulle ju upp kl 5.45 för att jobba. Vi lämnade konserten strax före tolv. Hittade vi till Kupolen? Nja. Inte på en gång.
Hann höra att Michael Jackson gått bort, "Öppna landskap" och min bästa poplåt "Big girls". Sedan sov jag till och från i bilen. För att vakna upp till lite Bruce eller 80-talspop. SRs nattradio är skiten för all annan radio.
När vi kom hem - ~2.30 - visade det sig att världens raraste föräldrar fixat så att jag inte behövde åka 6.30 utan att vi for en timme senare. Toppenbra.
Och om 4 timmar bär det av igen. Ny dag, nya tag.
När man har tid över.
Så kan man ägna tid åt Wikipedia. Tro't eller ej.
Funktionen "Slumpartikel" är inte helt fel när suget efter att lära sig nya saker kommer.
Vet ni t.ex. vad Qlimax är? Eller vad en Elephantulus är för något? Och vet ni vad Bror Hasselrot ägnade sitt liv åt?
Nej kanske inte. Men det vet jag. Thanks to wikipedia!
Jag läste (eller hörde) någon gång att man inte ska behöva slumpa mer än fem artiklar på Wikipedia innan man finner en artikel relaterad till kristendom.
På engelska wiki alltså. Förr när jag testade så stämde det. Utan att vara långsökt alls.
Idag stämmer det varken på svenska eller engelska Wikipedia. Däremot finner jag en artikel vid namn "Telephone numbers in Serbia".
Så nu måste jag läsa den.
E, pa zdravo!
Bild "Wikipedia on my mind" från ratfactor på Deviantart.
Vad finns det för alternativ?
Efter en tur på Gävles gator här om dagen har jag funderat mycket på det här med att vara annorlunda.
Många av Gävles tonåringar verkar ha en starkt behov av att vara just annorlunda. I denna lilla text tänker jag hårddra det hela. Generalisera. Däremed inte säga att alla är si eller så.
Men. Är du inte jättealternativ 15-åring så tycks du vara en supervanlig fjortis (som i sig inte känns fullt normalt..). Den senare av mina generaliserade kategorier är rätt ointressant. Genomdisskuterad och välkänd om man kommer från kommunens utkant. Just inget nytt att hämta i mjukisbrallor som it-plagg eller häng som visar tonårsrumpor.
Men vad finns det egentligen för alternativ om du vill vara alternativ? Att vara just alternativ är inte något vidare alternativt längre.
Jag har funderat. Och kommit fram till att om jag färgade håret grönt och gick med kläderna bak-och-fram kanske skulle vara mindre uppseendeväckande och störande för min omgivning. Än om jag bestämde mig för att gå med i Frälsningsarmén, sluta använda internet och mobiler. (Men ve och fasa, jag är sen 80-talist = kommer icke att ske.)
Man vet aldrig. Jag har några fina broscher från SFA hemma. Och tygmärket från dem ska på min overall. Det får bli min lilla diskreta, försenade tonårsrevolution. Och när jag tänker på det. Så är det ju nästan detta underbara Underbaraclara gör - fast med ett vackert husmorsideal också.
För övrigt skrev Ulrika Knutsson i Fokus inressant om gudstro. Det känns skönt att läsa. Speciellt efter en kursares utläggning om hur hon HATAR alla som tror på någon slags gud. Det är faktiskt inte bara Konflikträdda Stina som talar när jag säger att jag tycker det är snarare lågt och omoget. Än vuxet och bildat. För det är ett dåligt sätt att föra en diskussion. Faktiskt.
Ikväll ska jag vara oerhört oalternativ på de alternativas hemmaplan. Mot Peace&Love!
Lättjan kommer tröttheten till hjälp
Jag jobbar. Det känns som att jag har jobbat i en vecka.
Fast det är ju bara två dagar. Än så länge alltså.
För det är väl klart att finvädret drar igång nu när jag har suttit inne undan regnet i två veckor.
Som tur är jag inte bitter.
Jag har min ritplatta nu. Och Photoshop.
Det borde vara allt som krävs för att knåpa ihop en banner.
Kan man iaf lätt tro. Tid och ork botar bristade engagemang?
På torsdag bär det av till Borlänge. Och så hem för att jobba på fredagen.
Sedan tillbaka till Borlänge på kvällen. Ja!
Bästa syster och jag.
Midsommar får bli en annan berättelse.
När orken kommer och botar latheten och får mig att tömma kameran.
Men den var fin. Midsommaren 2009. Jo tack.
Sa jag förresten att jag har en förkärlek till att ta närbilder på blommor?
Bak & Bok
Blåbärskaka i sommarkök. Varför blir det inte som Mammas fast man har hennes recept, redskap och ingredienser? Hennes kök till och med.
Mitt paket från Adlibris hämtades på Folkes i måndags. Sommarläsning!
Två teman skulle man kunna säga: Andra världskriget och Coola kvinnor.
Just nu värmer jag upp skönlitterärhjärnan med lite Vem vill bli miljonär? (Slumdog millionaire) och Vackra kvinnors lott (tredje i Damernas dektektivbyrå-serien). Alldeles lagom ansträngande efter en tentaperiod.
Listigt & flitigt - Eller "Attans vad bra jag är"
Sedan sist:
- Fredagsmys med syskon och svägerska
- Lörsdagsslapp med Mamma
- På söndagen var det dop för Andreas underbart söta kusin, vi var fotografer.
- Måndagen for vi till Uppsala för att handla, hämta post och titta till vårt lilla hem
- Tisdagen for vi till Gävle igen, jag utforskade det nya Myrorna för första gången. Åt laxpasta :D
- Onsdagen har varit en desto längre historia:
Idag vaknade jag tidigt. Började dagen med att tvätta lite (perfekt väder för att hänga ute). Tre maskiner blev det. Jag städade även på hallen och köket (det får bli Mammas "grattis på den 30e bröllopsdagen"-present).
Sedan åkte jag till mina kära morföräldrar för att gratta Morfar i efterskott. Han fick en musmatta med Linnés linneor på, för han fick en bärbar dator av Mormor.
Därefter cyklade jag hem, hängde lite tvätt och plockade lite. Nästa anhalt blev Farmor. Jag klöpp hennes gräs och pratade lite med henne innan jag åkte hem igen.
Väl hemma så klippte jag gräset på baksidan (det får bli pappas present). Jag fick även, över telefon, lära mig att göra eld i pannan. Inte så svårt, men nu kan ja't.
Sedan tillät jag mig en liten vila i en kvart när jag talade i telefonen. Därefter svängde jag ihop en kaka. En blåbärskaka som jag just tog ur ugnen. Åååh.
Det var väl allt. Allt jag ville framhäva om min duktiga dag. Nu ska jag äta rester av min favoriträtt, som min favoritsvägerska har lagat: Pasta med sås av majs, morötter och LAX.
Yes box all rajt.
En skär nos.
Ljusstöpning.
Två kära vänners hemkomst från Australien.
Julpyntning.
Den nu mera givna julaftonspromenaden.
Och på en katt. En av de vackraste faktiskt. Saknad katt.
Stora ögon. Mjuk päls. Skär nos. Runda tassar. Bullig mage. Trogen vid min sida.
Inte ovanligt att hon satt - snarare stod, som en vässla - på kommoden under köksklockan och tittade. Tittade på den tickande visaren. Tyvärr fångade hon den aldrig.
Eller utfläkt, liggandes på rygg för att ta en liten power nap efter allt bus.
Min tussa. Finaste Molly. Jag saknar dig.
Frihet.
Igår när vi körde genom stan hade Vasakidsen just sparkats ut.
Och i tidiningen är det fullt av en massa töntiga grattis-annonserna. Fast annonser är det väl inte, de ville väl förhoppnivis ha kvar sina små gullegrisungar.
Både i AB och UNT har jag läst om de stackars ungarna som ska bli arbetslösa. Javisst sörru.
Medan de själva kunngör att nu, nu är friheten här. Ha! Jag är inte särskilt gammal och inte särskilt vis (än). Men en sak vet jag. Att den friheten man hade i gymnasiet, den lär dröja ett tag till. Även med en massa läxor så hade man så mycket fritid Och inte heller var man tvungen att gå på varje lektion, varje föreläsning.
"Jag hoppar fysiken för jag fick en klipptid." Ja tjena, kör gärna "Jag skippar mötet för jag fick ett klipptid".
Men jag ska inte vara bitter. Jag är klad. Det är bara två år sedan jag tog studenten. Min frihet nu för tiden är min (vår) lägenhet. Att själva bestämma en massa saker om mitt liv. Att välja vad jag ska bli när jag blir stor. Osv.
Den rafflande fortsättningen...
Vilket gnäll. Och vilket pantat system. Ingen vågar ge dåligt kritik, för då får man dålig kritik tillbaka.
Jag gav rött omdöme och skrev "Snabb leverans, trevlig försäljare men varan var mer slitna än de i annonsen." Ja, för så var det.
Då får man till svar som omdöme "Det är samma örhängen som på bilden, dåligt att inte kontakta mej först.". Jasså, jaha. Men lär dig att hantera en kamera då.
Ja, int örsk ja. Men hon hade skrivit ett e-brev angående en deal. Lite kosing tillbaka och omdömet hävs. Visst.
"En lyckad auktion har två vinnare" och jag har ju redan vunnit ett par risiga örhängen så nu är det väl hennes tur att vinna ett trevligt omdöme.
Dagens fynd.
Och en duk för en tia. Den ska bli ett förkläde tror jag. Ett förkläde som ska se ut lite som en klänning. Det är visionen. Kanske städning blir roligt då?
Jag köpte även en kosa till en vän och en söt liten skål i glas till Mamma, en minikopia av en skål hon redan har.
Och för er som inte visst så kan jag meddela att nu är sniglarnas parningstid. Tre par har jag ertappat idag.
För att vara nördig ingenjörstudent kan jag ju säga som så: "snigel ~= singel". Men det förstås, de behöver ju faktiskt inte kila stadigt bara för att de parar sig.
Hej, sa Petronella.
Snart ska vi bege oss in till stan för att lämna lite (nåväl, rätt mycket) kläder till Erikshjälpen. Därefter håller jag tummarna för en sväng till Kupan. På Kupan har jag köpt ett av mina favorithalsband.
Kvinnan i kassan sa "Du ser väl att det står FEMTIO kronor och inte fem?". Ja, det gjorde jag. Och ja, du var mig en dålig försäljare. Men ändå en eldsjäl, så jag ska inte klaga mer.
Halsbandet hade jag på mig på studentbalen. Och nu tar de första 90-talisterna studenten.
Tävling hos Lady Thirty!
Nu har hon en tävling på sin blogg, missa icke!
http://ladythirty.blogspot.com/2009/06/tavling.html
Jag skulle ha länkat tidigare, men eftersom jag är så tankspridd så glömde jag det.
Mandelkubb och regnrusk.
Jag och Systeryster trotsade regnet och cyklade till Farmor. Väl värt, för där fanns världens sötaste Farmor med nybakt mandelkubb. Precis vad man vill ha en regning dag. Och en solig. Och en halvmulen.
Vi pratade och tittade på underbart vackra vykort från början av förra århundradet. Men kameran min, den låg trumpet hemma och väntade.
Min bloggdesign. Jag vet, jag vet. Jag inväntar Photoshop. Och jag glömde ritplattan i Uppsala. Jag skyller på det. Och låtsas som att det regnar till vidare.
Äntligen hemma.
Men borta är ju bra, fast hemma bäst.
Nåväl. Större delen av kvällen har gått till att rensa ut kläder ur min garderob (tur till Erikshjälpen senare i veckan) och fyllt på med kläder som jag faktiskt använder.
För övrigt blev jag just lite besviken, en av de bloggar jag följt (den enda mannen!) har beslutat att lägga ned sin blogg. Dock rätt förståerligt, om man har en sådan fräsig titel som han har. Mannen är Peter Englund.
Sov gott.
Pff.
Jag har just köpt ett par örhängen på Tradera. De kom idag. Pffff. Jag blev lite besviken. De var inte alls lika fina (läs oslitna) som på bilden i annonsen. Först den trasiga broschen och nu det här. Jag ska lägga ner det här med Tradera.
Bild i annons:
De jag fick:
Är det bara jag som är petig?
Vilket pack.
Nu är jag i full fart med att packa. Jag har nog packat det mesta, men det är så mycket jag ska släpa hem. Jag vill ju ha nästan alla kläder, skor, sjalar, väskor. Dator, kamera, overall, studentmössa, pysselsaker. Men jag har rationaliserat bort myckte också.
Jag var ner till tvättstugan för ett tag sedan för jag ville minnas att jag hade bokat tiden 10-13. Nix. Jag hade bokat 13-16. Och Mamma kommer och hämtar runt 14-snåret. Så dessa planer gick i kras. Såklart.
Nu ska jag göra ett nytt, ärligt menat, försök. Dammsuga kanske. Ja, den kör vi på.
Jippijej!
Och vilken tjusig framsida det var sen.
Jag har knåpat ihop lite rim till sångböckerna (faktiskt inte så många nödrim). Nu ska jag dra med Andreas för att panta och sedan ska jag svida om. Visst sörru.
Heppåre.
Moget.
Tänk att det är måndag. Och jag behövde inte ställa klockan. För jag behövde inte cykla till någon föreläsning. Eller sätta mig för att tentaplugga. Nej. För jag har sommarlov.
Sommarlovet ska välkomnas i afton. Som jag ser framemot det! Det blir även premiär för min nya sommarklänning - en riktig skolavslutningsblåsa.
Men jag nöjer mig nog med en ros.
Igår röstade jag för första gången! Det får mig att känna mig väldigt vuxen faktiskt. Min plan var att härma Andreas (inte i röstningen, utan i HUR man gör: var går jag, vad säger jag, var ska lappen stoppas etc). Men det gjorde jag inte, utan jag klarade det helt själv. Moget må jag säga.
Igår sprang jag runt med kameran och fotade det mesta i lägenheten. Jag gick efter temat "Prickigt eller blommigt".
Min kamera strular tyvärr, men jag lånade Andreas. Nu när jag skulle lägga över bilderna så hittar jag minsann en årskrönika. Minneskortet är inte tömt sedan han köpte kameran, och första kortet är taget 2008-06-13. Åh, vilket underbart år vi har haft. Studenten-återförening, midsommar i Dalarna, varma sommardagar, födelsedagskalas, grillkvällar, lägenheten på Gröna gatan, flytt till VÅR lägenhet, fikastuder och spelkvällar med nyfunna vänner, en perfekt julfest med samma vänner, en konsert i en håla med en världsabäst syster, en overallsfest med studenter från Sveriges alla hörn (näväl, fem orter), en vacker nyårsafton med fina vänner, en skogsentreprenad utan för Enköping, en cykelutflykt till Mälaren och en massa, massa blombilder. Det är ett urval av vad som har fastnat på kort från året. Ett bra år, men andra ord.
Nu ska jag snida ihop en frukost innan sommarstädningen sätter igång.
Hihi, titta vad vi ska äta till frukost
:
/Stina
Stinamite, så länge
Men känner jag mig själv blir det nog något helt annat... :P
Ska avsluta med att visa mitt virkprojekt som mättade mitt virksug för ett tag. Meet Mats, Kaninen Mats:
Mönstret kommer ifrån www.amigurumi.se .
/Stina
Decades
Själv gillar jag 1950-talsinspirerade klänningar, keramikfigurer från 1960-talet, 1970-talsrock och poppiga låtar från 1980-talet. Det är egentligen inget nytt (med att jag gillar det).
Däremot har jag börjat blivit riktigt förtjusigt i stilen från mellankrigstiden. Härom veckan köpte jag en vacker minnesbok om Prinsessan Astrid. Vilken skönhet! Och vilken prinsessaga med tragiskt slut.
Och nyligen snubblade jag över internetbilder på Louise Brooks. Återigen en riktig snygging. Och vad jag kan förstå också ett ganska tragiskt slut.
Om jag inte vore en sådan mes så skulle jag nog ha en sådan frisyr.
Flapperklänningar är nog inte heller för mig. Men åh så vackert att se på. Sann Hollywoodglamour. Även om jag hellre skulle har varit i Paris at the time...
Au revoir!
Tentor och trötthet
Flervariabelanalyse och Beräkningsvetenskapen är skrivna, och Miljöteknik imorgon.
Vi får se om det blir tentafest efter. Annars har jag måndagens fantastigalaktiska nationsrunda att se fram emot. Yes!
För att ge en inblick i hur tråkig tentan kommer vara så kan jag säga så här: Det enda roliga med Miljöteknikkursen är de fina illustrationerna för Sveriges miljömål. Nu förstår ni hur trist kursen måste vara.
Nu ska jag borsta gaddarna och sedan titta på Lyxfällan med Andreas.
/Stina
